29 april 2012

Inspiration. Kommer i alla dess former och ser förstås olika ut för var och en som tar emot. Gemensamt är, skulle jag tro, att ju mer man jagar efter den desto svårare är den att nå. Som kärleken, typ. Man ska vårda sin lust. Själv har jag fått energi från oväntat håll. Fastän jag inte kom iväg på en efterlängtad resa. Eller tog ledigt och rensade hjärnan. Eller hittade längtan att hämta/leta/tvinga mej själv att se nytt. Så helt jäkla plötsligt gör jag det. Förstås. På en massa olika sätt och lite här och där. Saktade ner gjorde jag och lät den springa ifatt. Runda mej på ställen där jag själv som minst anar. Så finns den nu, källan. Inspirationen. Drivkraften. I en grön och tillsynes meningslös kvist. I brevet på väggen. Eller hos tonerna från Kicki fucking D. Bara en sån sak. Jag lät den komma. Heja.