Tänker om.

Tänker för mycket. För snabbt. För hårt. På precis allt och exakt ingenting. Skapar hönor av fjädrar och stenar av glas. Känner hur hjärnan min svänger som en dragspelsdans. Allt och inget i samma melodi. Hårt och hetsigt. Mjukt och med finess. Jag tror det är bra. Jag vet att det är bra. När jag väl hittar takten, för ett slag.