Min åttaåring önskar sej Bakugan och Yo-Gi-Oh och alla andra apdyra plastleksaker som är omöjliga att stava till. Förstås. Men mest av allt önskar han slippa dela rum med sin lillasyster. Eller skrubb. Överst på listan står ett alldeles eget place. Där han kan sortera Pokémonkort, bygga Starwarsskepp och Gud vet allt (... som en mamma helst inte vill veta). Och han vet precis hur det ska utformas. Förstå att det värmer i hjärtat på mej. Min pojk gör planskisser!
