Här befinner jag mej idag. Dumpar av en massa prylar och passar på att slänga med en drös funderingar. En och annan undran. Lite oro. Rätt mycket längtan. Rakt ut i Ingenmansland. För att det är nog så tungt att bära rymden på sina axlar. Får några ord från en klok vän på vägen. Om att ibland skyffla över dom där tankarna till nån annan. Energitjuvarna. Vända sej uppåt och släppa dom lös. Be om kraft. Lita på att allt ordnar sej, utan att själv blanda sej i nåt mer. Lämna ångesten vidare. Låta svagheten bli en styrka och ha tillit till att det som händer händer. Oavsett. För meningen finns där, även om den är helt obegriplig. Jag tog henne på orden. Nu jädrar har jag frid i själen, må ni tro.
