Sovmorgon. Tvättrejs. Musikstund. Fuktmask. Storstädning. Kompismys. Nöjeslektyr. Joggingtur. Manikyr. Storhandling. Kärleksfilm. Julgransplundring. Å så fikabjud på nybakt. En alldeles magisk söndag!!!! Lycklig. <3
Vad jag glömde att berätta var att anledningen till att jag gjorde fuktmasken var för att jag vid denna veckans tredje penntrick insåg att jag både är slapp och torr. Att sovmorgonen berodde på mina nattliga sömnbesvär tack vare mardrömmarna från hell. Att slösurfandet i själva verket innebar att jag försökte premiärinlogga mej på skolportalen (ungefär en termin för sent) och betalade påminnelseavgifter på påminnelseavgifter från Klarna. Att joggingturen snarare var stressgång med telefonlur intill örat, letandes efter pojken min som var hos en polare. Frågan vara bara hos vem. Att barnen alltså hade kompismys. Med sina kompisar. Att nagellack påmålades för att överhuvudtaget rädda det som återstod efter mitt nervösbit. Min självvalda ickeanställning var än en gång källa till tugget. Att storstädningen var absolut nödvändig då hundallergin plötsligt gjorde sej påmind hos svullen A. Och för att det fanns godisgömmor nånstans i soffan. Att musikstunden inte var annat än det kombinerade ljudet av nintendospel, rappande timmylamm och en blockflöjt i plast. Att storhandlingen skedde efter att jag ofrivilligt varit tvungen att ersätta middagen med frukt. Att tvätten i väldigt liten utsträckning innehöll välskräddat dyrshoppat och i desto större nerkissade barbapapalakan i knalligt rosa som färgade av sej på underlakan och starwarskalsonger. Och skedde utan sköljmedel som oturligt nog glömdes kvar jämte rödlöken på bandet. Att jag mutade barnen för att få se färdigt snyftfilmen. Som jag valde för att genrepa inför den dag mitt hjärta åter är vidöppet. Att jag bokstavligen plundrade granen ur famnen på treåring med svår separationsångest. Att det stod på streckkodslappen att fikabrödet var nybakat. Men fan vet. Att lektyren var en skvallerblaska som inhandlades i syfte att må lite bättre i skuggan av andras mer offentliga olycka. Och för att jag var pinsamt nyfiken på Robyns barfotabröllop och Carolas nye indian (båda scoopen var btw fejk). Jag utelämnar alltså helt enkelt allt det där som skulle få mej att verka operfekt. Nästan lite galen. Ja, det som skulle kunna få mej att rent av verka. Mänsklig. Det är ju så man gör nu för tiden. För att framstå som lite mer intressant och. Tja, lyckad, helt enkelt.
