Alltså. Det här med Alla Hjärtans Dag. Jag tycker det är skitnödigt. Precis som mammornas och pappornas dagar och allt annat hittepå. Lite otvungen kärlek varje dag är desto mer att sträva efter, tycker jag. Från och till när och kär. Älsket som är hyffsat gratis och jätteskönt precis just därför. Som förvisso inte är asroligt och som definitivt inte sådär väldigt ofta tar sej i uttryck som underkläder och fingotta i ask, utan mer som skolskjuts, fotmassage, välkommenhem-pussar, sovmorgon, hylluppskruvning, däckbyte, hänsynstagande, jagälskardej, campingsemester, delad njutning och delad glädje. Men som på det stora hela är tusen gånger finare än precis alla spetsbehåar i världen.
Men jag vet inte. Jag kanske är präktig eller bitter eller rentav skittråkig som tycker att romantik på beställning är osexigare än ingen alls. Gör det oväntade vilken annan dag som helst. Då minsann. Då faller åtminstone jag pladask. Och fyll på spolarvätskan i vrålåket mitt, tack. Sen är du hemma.
Och. Nånting lite sorgligt men högst tänkvärt en dag som denna. Plus alla andra.
